Varför ska det behöva vara så orättvist jämt?!

Visst är det konstigt att det alltid ska behöva vara sådana orättvisor och klass skillnader inom företag. Varför behandlar man inte sin personal likadant rätt över?! Borde inte alla på samma företag ha rätt till samma information? Varför ska bara vissa särbehandlas och varför lämnas vissa helt utanför?! Många frågor blir det och aldrig ett bra svar eller ett svar överhuvudtaget!

Från en sak till en annan. Så kom då den dagen då vår vikarie för A-K började... Hon gör sitt bästa, men hur ska hon kunna sätta sig ini ett helt företag på så kort tid?! Frågans ställde jag till cheferna och till A-K redan tidigt i höstas. Fick svaret att det är inga problem och de skötte det, jag behövde inte oroa mig eller lägga mig i det. Jag erbjöd mig ett flertal gånger om att jag gärna lär mig en del av de saker A-K gör och att jag vill vara en back-up för den tilltänkta vikarien, även om jag inte kommer att arbeta med dessa saker när hon är på plats. Fick blankt nej på det. Borde inte personal som vill lära sig och som vill utbilda sig och som är villig att ställa upp tacksamt tas emot?! Hur som helst... A-K blev sjukskriven tidigare, något som var väntat, och vår stackars vikare fick knappt två veckor att försöka lära sig allt.. hur det gick?! Ja, vad tror du??? Anne och jag hjälper stackars Gunnel så gott vi kan, men det hade ju gått bättre om vi hade fått kunna lära oss lite mer, precis som vi tidigare har velat och efterfrågat. Så vad var det jag sa?!?!?! Redan i september och i oktober frågade jag ett flertal gånger, -Hur ska det gå till?!?!?!?!? "Otack är världens lön".... ett annat ordspråk är... "Lycka är att känna sig behövd". Ja, jag är ju inte överlycklig just nu när jag är på mitt arbete, om man säger så...

Det är otrolig skönt med helg, att få slippa alla problem för en kort stund. Att få slappna av, vara med nära och kära, få känna sig behövd och älskad! Att inte känna utanförskap eller känna sig osynlig, att faktiskt få vara någon, för i veckorna är jag no one....